tisdag
min häst är en ganska trögtänkt kille. inte osmart på något vis men pga hans storlek är ledningarna hyffsat långa. vi brukar ofta prata om det och när han blir rädd och får lite fart blir man riktigt glad. att han kan bli rädd för något är ju bra, då finns det ju lite liv i hästen och det skadar ju inte.
idag fick jag dock uppleva mina önskemål om "frammåtbjudning" med råge. han gjorde alla språng en häst kan göra. han acelereade från 0-100 på en halv sekund. jag tackade högre makter undertiden jag beskådade en galning för knutarna på linan. idag kära vänner kan jag villigt erkänna att det inte var helt enkelt att hålla i en min lugna valack på 700kilo. och att dessutom ha koll på en mor promenerandes på banan med en 20årig pensionär gjorde inte det hela mycket lättare. så 30 minuter senare hade en fux förvandlats till en skimmel. mina fingrar hade upphört att existera och kinderna saknar fortfarande känsel.
Haha, skrattar gott! Jag gav upp idag, kylan fick mig att banga idag. Kul att pållen visar lite liv, jag antar att de 30 minuterna också indikerar att han var fräsch idag. Grattis!
